1. Hålvägen

GPS N56.19903° E15.54876° (P-plats N56.20387° E15.54759°)

Ungefär 300 meter finns kvar av den så kallade hålvägen mellan Nättraby och österut mot Verstorp. En hålväg är en välutnyttjad stig som nötts ner

så kraftigt att det bildats en fåra i marken. Denna hålväg är cirka 1000 år gammal. Foto: Peter Öjerskog, 2008.

 

Hålvägen stigen

Den så kallade hålvägen mellan ursprungliga byarna Nättraby och Verstorp, med rötter i 1000-talet, är troligtvis ungefär 1 000 år gammal och den äldsta typen av bevarad landväg hos Nättraby Vägmuseum. En hålväg är en välutnyttjad stig som nötts ner så kraftigt att det bildats en fåra i marken.

 

Utmärkande för en stig och hålväg är att det är en naturlig väg som trampats upp lättaste riktningen genom terrängen. Ingen röjning har skett och ingen beläggning har lagts. Ibland utnyttjade man de kostigar som kreaturen trampat upp enligt minsta motståndets lag.

 

Denna hålväg är sedan länge bortodlad på åkermarken västerut.

Men stigen är synlig österut under 300 meter upp till höjden, där tyvärr skogsmaskiner har utplånat den.

 

Det var inte i första hand människans fötter som grävde ur marken utan hästarnas hovar och kreaturens klövar. Sedan kom regnet och eroderade bort löst material och gjorde hålvägen ännu djupare. Därför syns hålvägarna bäst i sluttningar med löst underlag, vilket hålvägen Nättraby-Verstorp tydligt visar.

 

Där en hålväg på grund av nednötning blev för djup eller på annat sätt obekväm valde man att gå vid sidan om det stället. Därför kan man i hålvägsområden ofta se flera parallella stråk, samma gäller bitvis denna hålväg.

 

Vissa hålvägar är V-formade i genomskärning, medan andra kan ha en mer U-aktig form, som visar att de fortfarande använts när man börjat använda vagnar.

 

Hålvägen Nättraby-Verstorp är en lokal stig och inte del av den minst 2500-åriga kustlandsvägen längs Blekingekusten, landskapets äldsta och viktigaste väg, vilken tidigt var en av danska väldets sverigevägar, en väg till dåvarande Sverige. Den förhistoriska kustvägen är inte synlig i Nättraby, eftersom den på 1600-talet breddades till vagnväg och idag mestadels utgörs av länsväg 679.  Däremot finns ursprungliga kustlandsvägen unikt välbevarad som Kongs-Lijden mellan Bräkne-Hoby och Ronneby.

 

Kustvägen omnämns första gången av danska historikern Grammaticus på 1200-talet då han kallar vägen över de isttidsslipade granithällarna för klippväg. Ett första exakt årsbestämt omnämnande är i Karlskrönikan då Engelbrekt Engelbrektssons här 1436 stoppades vid Sillebro (Silda bro) där kustvägen gick över Silletorpsån, som utgör Nättraby sockens gräns i öster.

 

Tysken Samuel Kiechel var en ansedd och förmögen nöjesresenär som 1586 red västerut genom Blekinge, innan kuststigen blev vagnväg. Så här beskriver han kustlandsvägen mellan Nättraby och Ronneby som mestadels var stig:
I Nättraby åto vi frukost. Den 7 foro vi därifrån på en krokig, obanad och mycket bergig väg och kommo vid middagstiden till en öppen liten stad, Ronneby kallad.

 

Samuel Kiechel red också den unikt välbevarade sträckan Ronneby-Bräkne-Hoby, idag kallad Kongs-Lijden, som går över granithällar på Vierydsplatån:
Efter måltiden foro vi därifrån (Ronneby) öfver vilda, steniga berg och klippor, som på somliga ställen voro så glatta och jämma, att man kunnat tro dem vara gjutna eller konstslipade, det är både farligt och obehagligt att rida därövfer.

 

De djupaste hålvägarna i Sverige är neråt fem meter djupa och de största hålvägsområdena kan ha ett 20-tal parallella stråk i ett brett vägområde. Hålvägar är klassade som fornlämning. De är ytterst känsliga historiska lämningar, en oförsiktig skogsmaskin kan på någon minut utplåna en 1 000-årig hålväg.

 

Även om hålväg är beteckningen på våra äldsta, till och med förhistoriska, landvägar så är ordet i sig inte så gammalt. Ordet hålväg började användas i slutet av 1700-talet men benämningen slog inte igenom förrän i slutet av 1950-talet.

 

Där väg och vattenled korsades uppstod ofta handelsplatser och samhällen. Kuststigens korsning med Nättrabyån skapade Nättraby.

 

På hällristningen Horsahallen i Möckleryd på Torhamnslandet i sydöstra Blekingen finns skepp och ryttare till häst inristade. De är från bronsåldern och 2 500-3 500 år gamla.

Trots att denna bild är tagen 2001 så är den redan historia. Som en svag fördjupning till höger om stolparna syns den 1000-åriga hålvägen västerut över fältet mot Nättraby. Något år senare plöjdes fältet upp i oförstånd och den uråldriga vägen utplånades för alltid. Men inne i skogen hitom fältet finns fortfarande cirka 300 meter av hålvägen Nättraby-Verstorp bevarad.

Fotograf: Peter Öjerskog, 2001.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

© Webbmaster: ateljé WQ 2008 · Text: Peter Öjerskog

www.nattrabyvagmuseum.se